Jaha.. de har ju inte kommit lite snö utan hur mycket som helst verkligen, och de snöar fortfarande riktigt mycket. Jag blir lite arg och tycker att de är typiskt att de ska komma så mycket snö just nu när jag ska åka imorgon, och fortsätter de att snöa såhär så kommer jag inte kunna åka imorgon och då kommer jag bli jättebesviken. 

Jag vet inte om jag skulle kunna skjuta upp lägenhetsvisningen en dag om de är så att jag verkligen inte kan åka ner imorgon, för vaknar jag imorgon bitti och ser att jag inte kan köra så får jag ju ringa hyresvärden och förklara att jag ska åka från Södertälje och att de är jättemycket snö och halt och så.. och fråga om vi skulle kunna ta lägenhetsvisningen på torsdagen eller fredagen. 

Jag hoppas att de går att göra så men jag vet inte, jag vill ju inte gå miste om en kanske jättebra lägenhet men fortsätter de snöa såhär så kommer jag inte kunna köra med min bil för den kommer bara slira runt och spinna i snön.. jag vet hur de är att köra min bil när de är snö och halt på vägarna och de är inte kul.

De är riktigt läskigt och sist när jag gjorde de när jag och brorsan åkte hem från hans innebandymatch och vi höll på att köra ner i diket flera gånger så sa jag till mej själv att jag inte skulle utsätta mej för de fler gånger, och då körde vi bara kanske 2 mil och nu ska jag köra 30 mil. 

Och hur gärna jag än vill kolla på lägenheten och träffa alla så är de inte värt de om jag skulle råka ut för en olycka på vägen dit. 

Så nu får jag hålla tummarna för att de slutar snöa snart och att dom hinner fixa vägarna till imorgon bitti så jag kan åka, för nu vill jag bara kolla på lägenheten och att den ska vara bra så jag kan börja planera och köpa grejer för då kommer mina sista månader av behandlingen bli mycket lättare.

 

Även fast de kommer kännas skit om läkaren säger att de blir åtta behandlingar och jag vet att jag kommer bli ledsen och besviken så har jag iallafall något att se fram emot när dom åtta behandlingarna är över, för då har jag en ny lägenhet att flytta in i.

Jag hoppas och tror att de kommer räcka med sex behandlingar och de är de jag håller tummarna för men jag vet att de finns en risk att de blir åtta och blir de de så blir de, men de hoppas jag verkligen inte att de blir utan jag hoppas på att de räcker me sex.. 

Skulle bli överlycklig om de bara blir sex behandlingar, jag kan inte ens beskriva känslan jag har när jag tänker på att jag kanske bara har två behandlingar kvar.. de känns bara så overkligt just nu men säger läkaren att de blir de nästa vecka så vet jag en som kommer bli riktigt glad iallafall. Då är jag snart klar med de här och tillbaka i Vetlanda, och jag kan börja leva mitt vanliga liv igen och hur underbart är inte de...åååh va jag längtar!

Om en vecka vet jag hur det blir så nu är de bara vänta och hoppas på de bästa.

 

Jag har bestämt mej för att jag ska börja skriva på en bok, jag har tänkt i flera år att jag vill skriva en bok om allt som har hänt i mitt liv och vad jag har gått igenom och så men jag har aldrig riktigt tagit tag i de. Men nu är de faktiskt några stycken som har sagt att dom tycker att jag borde skriva en bok och att de nog är många som skulle vilja läsa den.

Så nu har jag tänkt efter lite och jag vill faktiskt dela med mej av mitt liv, även fast de inte är så roliga saker som har hänt i mitt liv så är de ändå dom händelserna och upplevelserna som har format mej och gjort mej till den jag är idag.

Och även fast jag har haft ett jobbigt liv emellanåt så ser jag inte mej själv som en deppig och negativ person, för jag är oftast glad och försöker se allt så positivt som möjligt. 

Jag är inte heller sån som gnäller och klagar om jag mår dåligt eller har ont nånstans, sån har jag aldrig varit för de finns alltid dom som har de värre än en själv.

Bättre att tänka positivt och njuta av livet för man lever bara en gång och skulle man ligga i sängen hela dagarna och tycka synd om sej själv så tror jag att man skulle ångra sej, och så jag vill inte ha de för inget blir bättre av att man tycker synd om sej själv .

 

Ikväll ska jag iallafall sätta mej och börja skriva lite, kommer nog bli svårt att veta hur man ska börja och hur man ska komma igång, jag är ju ingen författare och jag läser inte böcker så jag har ingen koll på hur man kan börja en bok.. Men de löser sej säkert och jag kommer nog in i de ganska fort och sen om de blir som en bok ska vara eller inte spelar nog egentligen inte så stor roll, jag vill mest att folk ska lära känna mej och förstå varför jag är den jag är och varför jag reagerar som jag gör i vissa situationer m.m.

Sen tycker jag verkligen om att skriva och jag har massa tid till att skriva nu också så de är perfekt tid att börja :)

Nu ska jag gå ut på en liten promenad och få lite frisk luft, och så ska jag packa ut allt i bilen som jag ska ha med mej till Vetlanda och ställa i mitt förråd, sen blir de soffläge hela kvällen.