Nu börjar de igen..

Dom här jobbiga dagarna när jag bara gråter och mår illa och tycker att allt är så jobbigt.
Nu på eftermiddagen har de varit jobbigt och jag har mått väldigt illa och varit ledsen och trött, så jag har sovit lite och försökt tänka att de går över om några dagar..
Men de är så svårt när man är mitt i de, då är allt så jobbigt att man inte kan tänka framåt och att de blir bättre, nu är allt bara skit och så jobbigt.
Jag önskar bara att jag kunde få slippa de här nu och få må bra och vara glad och inte behövde vara såhär ledsen och må dåligt.
De är så jobbigt när man inte kan styra de här utan när de bara kommer och man kan inte göra nåt åt att tårarna rinner hela tiden, varför blir jag så ledsen och får alla deppiga tankarna för..
De är mycket jobbigare än va man nog tror att de är för när man inte vet om varför man gråter och så så kan man ju heller inte göra så mycket åt de utan bara vänta tills de går över.

Jag vet att jag alltid försöker få de att inte verka så farligt och att jag mår rätt bra och så när jag pratar med folk, men de är för att jag vill vara den glada människan jag är egentligen.
Jag vill vara den jag va innan och så är de för att jag vill att alla ska tro att jag är stark och kommer klara de här, men just nu känns de bara som en evighet tills maj och jag blir bara så ledsen för att jag behövde den långa behandlingen.
Men jag vet att de inte finns något jag kan göra åt de nu och att jag bara måste kämpa vidare, och att jag faktiskt har något fint som väntar på mej när jag kommer tillbaka, lägenheten tänker jag på så ofta eftersom den verkligen va hur fin som helst, och massa underbara vänner och arbetskamrater och ett härligt jobb :)
De är de jag får försöka tänka på nu när de är jobbigt även om de är svårt.

För en liten stund sen ringde min syster Emelie och vi pratade en stund och även om jag va ledsen så kändes de bra att prata med henne, de kändes verkligen som att hon förstod mej och hon sa några stöttande ord som gjorde att de kändes lite bättre och att man faktiskt får vara ledsen för alla människor, oavsett om dom går igenom någon behandling eller inte har dåliga dagar.. De är naturligt att inte vara på topp jämt, så jag får försöka tänka på de.
Jag har precis varit i matsalen och gjort några smörgåsar nu och hoppas att de blir lite bättre me illamåendet efter de, jag fick precis en postafen också som är mot illamående så de borde kännas bättre om en stund, och sen ska jag bara kolla på tv tills jag somnar.
Jag har verkligen nyst hela dagen och kvällen idag så hoppas inte att de är nån förkylning på gång :(
Men förhoppningsvis är de bara luften och miljön här på sjukhuset som spökar lite.