Första behandlingen

2012-10-14 | 21:47:00 | Kategori: Allmänt | 2 kommentarer

 
Nu tänkte jag börja skriva lite eftersom jag nog kommer ha nytta av de efter allt jag kommer gå igenom det kommande året. 
 
Allt började egentligen för väldigt länge sen men det blev lite mer allvarligt för bara någon månad sen, och jag kände lite att jag inte riktigt hann med.. förstod inte vad som hände eller vad jag skulle vänta mej heller.
Men jag fick iaf ett telefonsamtal av min läkare på måndagen när han sa att det inte skulle bli den milda behandlingen som han först hade sagt utan att de nu skulle bli cellgifter. Min första fråga var "kommer jag tappa håret?" och han säger att jag inte skulle göra det och då va de de enda som höll mej lite uppe eller vad man säger.. lite ytligt men håret betyder faktiskt väldigt mkt för mej..
 
På onsdagen fick jag hem en remiss till onokologen i Linköping och tiden var redan på fredagen och första cellgiftsbehandlingen på måndagen, så det gick väldigt fort från att läkaren hade ringt till mej till att jag fick komma på "undersökning" och inskrivning, Det var när jag va där och pratade med läkaren och hon berättade om behandlingen som hon sa att jag kommer tappa håret, och att det tar 2-3 veckor från första behandlingen som man märker att det lossnar. Jag vet inte vad som hände men jag blev nog väldigt chockad eftersom min läkare hade sagt att jag inte skullle skulle tappa håret.. så det blev lite för mkt så jag började gråta och sa att jag inte ville ha behandlingen och bara ville gå därifrån. Men sen lugnade jag ner mej lite och läkaren berättade att de fanns en ismössa som man kunde använda som kunde "fördröja" håravfallet lite..
Sen när vi kom ut från läkaren och väntade på tjejen som skulle prata med mej om peruker m.m så peppade Sofie mej väldigt mkt så jag förstökte se de positivt och att huvudsaken är att jag blir frisk, håret växer ut och det finns löshår.. och löshår har var å varannan människa känns de som så de kändes som att de här kommer lösa sej, man får försöka tänka att det bara kan bli bättre och att det bara är några månader av mitt liv det handlar om.. 
 
På måndagen så fick jag min första behandling iallafall och jag kände ingenting av den och tänkte "de här klarar jag, de går bra" och sen efter behandlingen på tisdagen fick jag lite illamående och kände mej väldigt trött och slöare än vanligt.. märkte att jag inte orkade så mkt.. men annars var det inte så farligt. Det var efter behandlingen på onsdagen som det bara sa pang och jag mådde skit..
Jag fick min behandlingen på morgonen och nästan direkt eftter så kände jag mej tröttare än jag nånsin gjort. Jag la mej och sov tills dom kom in och sa att de va lunch och när jag skulle gå till matsalen så va bara den korta biten hur jobbig som helst och väl där så fick jag bara i mej 3 tuggor..jag hade ingen matlust alls och de smakade bara äckligt. Här är lite  bilder från behandlingen:
  


Ismössan på!
 
Ismössmaskinen

 
Därefter sov jag tills Anette kom och hämtade mej vid tre tiden.
Vi åkte nästan på en gång, en sköterska tog bara bort nålen och jag packade ihop de sista. Men den resan från Linköping till Vetlanda måste ha varit en av dom värsta i mitt liv..Sitta i en bil i 2 timmar när man mår dåligt är inte kul, jag ville bara hem till sängen och lägga mej och sova. Jag försökte vara social i bilen eftersom Anette ändå hade åkt hela vägen för att hämta mej, men de gick verkligen inte.. jag orkade inte.. kunde inte hålla ögonen öppna..
 
När vi väl kom hem så va de som att något släppte.. Jag hade gått igenom första gången av den här jobbiga behandlingen som jag hade varit så rädd för och oroat mej för i en vecka, och på sjukhuset hade jag inte vistat några känslor eller nånting utan sagt "jo men de är bra jag mår som vanligt" hela tiden.. Sen när jag va hemma och låg där i min säng och mådde som värst så bara kom de..Alla tankar och allting.. Jag vet att jag bara tänkte "de här är skit, varför just jag, jag vill inte gå igenom de här"...
Så onsdagen och torsdagen var som värst, jag mådde rätt dåligt och fredagen var oxå lite sådär.. det var först på lördagen som jag kände mej någorlunda okej igen, men sen på söndagen var det som en helt ny värld om man jämförde hur jag mådde på onsdagen, så då va jag glad och orkade göra lite saker igen och sitta upp i soffan utan att behöva gå o lägga mej efter en kvart. 
 
Dagen efter "den bra dagen" så skulle jag ju upp till Linköping igen för ännu en behandling, men denna gången var det "bara" en behandling och då fick jag åka hem igen samma dag. Jag kände inget i början utan det var först i bilen påväg hem till familjen i Södertälje som jag kände att jag va väldigt trött. Så jag sov mest dom 3-4 första dagarna och kunde inte riktigt äta nånting, men sen torsdag kväll så började de sakta vända och på lördagen va jag nästan som vanligt. Men idag har varit en bra dag så jag gillar söndagar och nu har jag inte min nästa behandling förrens den 29/10 så det blir 2 bra veckor nu att återhämta och äta upp sej på. Har gått ner några kg och eftersom jag redan vägde för lite innan jag började med behandlingen så måste jag försöka gå upp i vikt lite nu under dom här veckorna innan nästa behandling.. så de blir pizza och lussekatter och massa gott nu i 2 veckor, försöka få i mej iallafall. 
Jag har varit alldeles för trött och orkeslös för att skriva under dom här veckorna så därför blev de väldigt mkt och allt på en gång nu.. blir inte såhär mkt nästa gång :) 
 
 Helt slut efter behandlingarna
 
 
 
Kommentarer från er Söta Läsare.
Postat av: Alexandra

Fina Malin, tummen upp till dig :)

Svar: Tack Alex :)
Malin Fasth

2012-10-19 @ 08:32:46
Postat av: Janni

Du är så stark Malin och du ska veta att vi alla tänker på dig!<3

Svar: Tack Janni!<3
Malin Fasth

2012-10-21 @ 22:07:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0